Varför ska mjölkbönder prioritera effektiv näringsanvändning?
Mjölkproduktion innebär miljöutmaningar när det gäller utsläpp av växthusgaser och utsläpp av näringsämnen, bestående av kväve, fosfor och kalium. Allt detta är kritiska faktorer för liv, men för många näringsämnen är skadliga för miljön, och ineffektiv användning av dessa värdefulla resurser har en direkt inverkan på jordbrukarens ekonomiska resultat. En viktig aspekt för att hantera dessa näringsämnen effektivt är att optimera effektiviteten i näringsanvändningen (NUE). I den här artikeln kommer vi att utforska varför det är viktigt att effektivt hantera en gårds näringscykel.
Vad är näringseffektivitet i jordbruksvärlden?
Hur effektivt näringsämnen används på en gård mäts genom NUE. Denna nyckeltal (KPI), som liknar ett resultatstyrkort, jämför mängden mjölk som gården producerar med mängden näringsämnen den använder. Denna bedömning omfattar allt på gården, inklusive ladugården och åkrarna. Målet är att använda näringsämnen effektivt, vilket inte bara hjälper gården att producera mer utan också sparar pengar för lantbrukaren eftersom produktionen optimeras. När näringsämnen används effektivt och ger rätt element för växttillväxt eller djurhälsa i rätt mängd och vid lämpliga tidpunkter växer grödorna optimalt, vilket leder till högre avkastning vid skörd och säkerställer att djuren får de nödvändiga näringsämnena för tillväxt, produktivitet och allmän hälsa.
Varför är detta viktigt för mjölkbönder?
Mjölkproduktionen är under stor press när det gäller hållbarhet: konsumenternas förväntningar på en miljömässigt hållbar mjölkproduktion och djurens välbefinnande ökar. Återförsäljare och mjölkproducenter inför hållbarhetsrapportering och kräver förbättringar. Koldioxidkrediter blir allt viktigare och reglerna blir strängare. I detta sammanhang framstår optimering av effektiviteten i näringsanvändningen som en viktig strategi för mjölkbönder för att förbättra hållbarheten, minska miljöpåverkan och möta föränderliga marknadskrav.
Hur använder mjölkbönder näringsämnen?
Det är viktigt att mäta hela odlingscykeln när man förbättrar NUE. Låt oss titta på när och hur jordbrukare i allmänhet använder näringsämnen.
I början av växtsäsongen kommer jordbrukaren att gödsla grödorna. För att kunna göra detta på ett effektivt sätt måste jordbrukaren känna till följande:
1) näringsinnehållet i jordmånen,
2) näringsbehovet hos den gröda som ska odlas, och
3) gödselns näringsinnehåll.
Med dessa data kan jordbrukare tillsätta den exakta mängden näringsämnen som behövs på fälten för att uppnå sina mål. Grödan kommer att ensileras/lagras eller utfodras direkt till korna efter skörd. En del av näringsämnena kommer att lämna gården i mjölk- och köttproduktionen, medan den oanvända delen kommer att lämna kons kropp i urin och avföring, som tillsammans bildar gödsel. Gödsel är rik på näringsämnen och innehåller andra spårämnen som är nödvändiga för grödans tillväxt. Näringscykeln börjar på nytt när gödseln används för att gödsla åkrarna för nästa gröda.
Det som grödorna inte använder för att växa kan stanna kvar i jorden, försvinna till atmosfären som växthusgaser eller förloras till vattendrag som kan orsaka övergödning.
I ladugården kan felaktiga näringsvärden i fodret leda till klöv- eller benproblem, samt svårigheter vid nästa kalvning. En dålig hantering av utflöde kan orsaka andra sjukdomar som mastit. Dålig djurvälfärd innebär mindre mjölkproduktion.
En annan utmaning i ladugården är ammonium. Ammonium i atmosfären är ett förstadium till flera växthusgaser och bildar partiklar som är ett möjligt hälsoproblem. Lagringen av stallgödsel innan spridning på åkrarna behöver skötas på rätt sätt eftersom den annars kan förorena mark och vatten samt skapa växthusgaser. Därför är gödsel- och näringshantering avgörande för mjölkbönder, eftersom det har en direkt inverkan på djurens välbefinnande, hållbarhet och gårdens lönsamhet.
Hur kan jordbrukare använda näringsämnen bättre i sin dagliga verksamhet?
Många nya produkter och tekniker som syftar till att hjälpa jordbrukare att förbättra hanteringen av näringsämnen har blivit allt populärare. Förvaltningsverktyg har skapats för att samla in fältinformation (näringsnivåer och organiskt material), spridningsregister (gödsel och oorganiskt gödningsmedel) och avkastningsinformation (ton, skäppor och foderkvalitetsmått).
På fältet används tekniska lösningar (”variable rate technology”, VRT) för att säkerställa att den optimala hybridpopulationen planteras och hanterar volymen av gödsel och gödningsmedel. Detta säkerställer att de tillsätts exakt där det behövs för att uppnå den målsatta avkastningen. Att tillsätta för mycket skulle resultera i slöseri, medan att tillsätta för lite kan påverka framtida foderkvantitet eller kvalitet.
När grovfodret har ensilerats finns det hanteringsverktyg tillgängliga för att optimera både egenodlade och inköpta foderkomponenter. Dessa verktyg hjälper till att skapa optimerade foderstater, där varje komponent mäts noggrant för att matcha nutritionistens planer för de utvalda djuren. Satserna matas sedan exakt till varje fålla, och denna information spåras för framtida referens.
Slutligen finns det system för att övervaka mjölkningsprestanda för enskilda kor och besättningar som kan spåra näringsflödena som bidrog till varje kilo mjölk för att förstå flödet genom hela systemet och eventuell påverkan på besättningens hälsa.
Denna årliga cykel hjälper inte bara jordbrukare att skapa register och förstå vad som har hänt tidigare, utan gör det också möjligt för jordbrukare, agronomer och nutritionister att utföra tester på sin gårdsmiljö för att få insikter om nya eller modifierade metoder som de kanske vill implementera för att stödja fortsatta förbättringar.
Sammanfattningsvis kan man säga att en effektivare hantering av näringsämnen på en gård kommer att minska både miljöpåverkan och jordbrukarnas kostnader.
Latest Milk Sustainability Center blogs
Omfamna hållbarhet: Utforska definitionen och fördelarna med hållbara metoder inom mjölkproduktion
CO2-ekvivalenter och klimatåtgärder: Varför är det viktigt för mjölkbönder?